Believe me now?

Morsning korsning!

Läste alldeles nyss ett blogg inlägg om gud, skrivet av en ateist. Det var ovanligt intressant för att handla om gud/religion, antagligen för att jag inte känner så många direkta ateister. Eller inte intressant "oh, DET hade jag aldrig tänkt på" men mera "oh, ett inlägg om religion som jag inte dissar direkt". I vanliga fall lägger jag inte mycket energi på åsikter, texter, tankar om religion. Varför? Därför att för mig spelar det ingen roll. Jag är själv inte särkilt religiös, det krävs ganska mycket för att få mig att bli hängiven till något och hittills har ingen religion jag stött på gett mig tillräcklig konkret övertalning. Är lite för easygoing kanske.
Missförstå mig inte nu, jag säger inte att religion är onödigt eller värdelöst. Tvärtom. Jag tror att vi människor behöver något som religion eller inte religion. I grund och botten handlar det ju om att hitta en mening i livet, vad man ska göra, hur man ska leva. Vissa väljer religion, andra väljer filosofi, somliga har inget val och andra väljer inte alls. Om jag skulle placera mig själv i en kategori skulle det nog bli filosofi. Jag är fortfarande så flytande i mina tankar och min uppfattning om världen. 

Tom Hanks säger något väldigt passande i sin roll som Robert Langdon i filmen Änglar och DemonerFaith is a gift that I have yet to receive.
Det känns udda och lite kliché att säga det, men jag har nog för mycket akademiker i mig för att kunna "tro". För mig behövs det alldeles för konkreta bevis.
Yes, I need someone to tap on my window, saying "hello, I exist. Believe me now?"
Sedan är jag nog också alldeles för mycket estet. Det ska vara estetiskt tilltalande, med en väl genomtänkt, komplett design som kan ge svaret på alla mina frågor. En perfekt religion. ;) Och för att dra ett annat citat från Änglar och Demoner:
Religion is flawed because man is flawed. (Draget direkt ur minnet, så sorry om det inte är exakt)

Nå, det var lite bubblande tankar om religion.
Sedan var det ju den här grejen med namnet "gud". Det stör mig lite att vi har tagit ett ord som går att böja. Ska inte gud vara könlös? Men det är det inte om vi kallar det för gud. Då kan man böja det till gudinna, vilket genast blir feminint och varför är det i sådana fall inte alltid feminint? En liten brist i den svenska och engelska versionen tycker jag. Hellre ha det som muslimerna; man kan nämligen inte böja Allah, vad jag vet. Så islam och judendomen får ett språkpoäng från mig! ;)   





Det var dagens bubbling. ^.^




Simma lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0